svarta veckorna
Val av idrott
Fredag
- Fredag - Rygg, Triceps
- 2x20 Chins
- 3x12 Stångrodd 1x12 50kg 2x12 60kg
- 2x12 Marklyft 1x12 70kg 2x12 100kg
- 2x12 Skull Crushes 20kg
- 2x12 Pushdowns 25-30kg
- 2x12 Dips 92kg
Axlar/Trapz
- Onsdag - Axlar, Trapz
1. Militärpress 1x12 40kg 2x12 35kg 1x12 30kg
2. Hantelpress 2x12 32kg
3. Hantellyft åt sidan 2x12 7kg
4. Shrugs 4x12 1x15 60kg 3x12 72kg
Maxar så mycket mat jag kan nu eftersom jag ska på fest hos Emmy ikväll! hinner iaf få 6 timmars protte syntes:)
Fan borde ha gymmat tidigare! I övermorgon kommer selja och viveka till sthml också!
Selja har lagt upp alla bilder nu!!
OOOH SHIET!
Fre 9e sep
- Benpress
- 1x12 100kg
- 2x10 130kg
- Knäböj (Tog det lungt pga trötthet men öva teknik är inte helt fel!)
- 1x5 70kg
- 4x5 80kg
- Marklyft (Sa att jag skulle öka till 120 och det gjorde jag lätt.. Dock är den svaga länken mina underarmar)
- 1x5 90kg
- 1x5 120kg
- Stående militärpress (körde 35 förra passet av någon anledning.. måst räknat fel! körde 45 nu utan probelm)
- 5x5 45kg
Slut i kroppen
Ballt om Kcal underskott
PURPOSE:
To compare changes in body mass (BM), fat mass (FM), lean body mass (LBM) and performance 6 and 12 months after two different WL interventions promoting loss of 0.7% versus 1.4% of body weight·week-1 in elite athletes.
METHODS:
Twenty-three athletes completed 6 and 12 months post-intervention (slow rate (SR), n=14, 23.53.3 yrs, 72.212.2 kg and fast rate (FR), n=9, 21.44.0 y, 71.612.0kg). The athletes had individualized diet plans promoting the predetermined weekly WL during intervention and four strength-training sessions·week-1 were included. BM, BC and strength (1RM) were tested baseline, post-intervention and 6 and 12 months after intervention.
RESULTS:
BM decreased by ~ 6% in both groups during intervention, but were not different from baseline values after 12 months. FM decreased in SR and FR during intervention by 313 vs. 234% respectively, but were not different from baseline after 12 months. LBM and upper-body strength increased more in SR than in FR (2.01.3% vs. 0.81.1% and 122 vs. 62%) during intervention but after 12 months there were no significant differences between groups in BC or performance.
CONCLUSION:
There were no significant differences between groups after 12 months, suggesting that WL rate is not the most important factor for maintenance of BC and performance after WL intervention in elite athletes.
Från 12e Sep
- Måndag - Bröst, Biceps
- Bänkpress 4x12
- Hantelpress 2x12
- Rakstång 4x12
- Concentration curl 2x12
- Hantel curls 2x12
- Tisdag - Ben
- Knäböj 3x12
- Utfall 4x12
- Benpress 3x12
- Vadpress 4x12
- Onsdag - Axlar, Trapz
- Militärpress 4x12
- Hantelpress 2x12
- Hantellyft åt sidan 2x12
- Shrugs 4x12
- Torsdag - Mage
- 5 övningar 2x20
- Fredag - Rygg, Triceps
- 2x20 Chins
- 3x12 Stångrodd
- 2x12 Lastdrag
- 2x12 Marklyft
- 2x12 Skull Crushes
- 2x12 Pushdowns
Tisdag
- Rectus Abdominis
- Hängande benlyft 4x20
- Crunches 4 x 20
- Crunches på pilates boll 2 x 20
- Obliquusn,Transversus och Quadratus
- Side twist 4 x 15
- En Arms Cable Oblique Crunch 2 x 20
- Crunches på pilates boll med twist 1 x 20
Pärlan osäker
- Blackrod producerar olja från sin SAGD-pilot.
- Onion och Mooney är i full gång.
- Vi räknar med +11.000 boepd inom 3mån.
- WTI oljan är över 84$
- Tungoljediff på ca. 11$
- Aktien under 30kr.
Man tror knappt sina ögon när man från solstolen kastar ett öga på skärmen.
Måndag
- Sittande Benpress
- 1x12 95kg
- 1x8 135kg
- 1x6 155kg
- 1x6 170kg
- Knäböj (Gick ned 10 kg pga lathet haha)
- 5x5 70kg
- Marklyft (ökade till 100kg testar nog 120 nästa)
- 1x5 70kg
- 1x5 100kg
- Stående militärpress (Gick ned till 35kg)
- 5x5 35kg
Fredag
- Knäböj (sa att jag skulle öka till 85 detta pass men på mitt tredje set tog orken slut och jag orkade inte upp med skiten! Hinner inte vila ut ordentligt eftersom ajg springer.. får nog skippa löpningen..
- 1x6 70kg
- 2x5 80kg
- 3x5 75kg
- Bänkpress (Bänkpressen gick bra förutom att jag glömmer bort att andas stannar på 70)
- 1x5 50kg
- 5x5 70kg
- Stångrodd (sa att jag skulle stanna på 60kg men gick upp till 70 kanske dumt..)
- 3x5 70kg
- 2x5 65kg
- Bicepscurl med rak stång (slängde in denna då jag kände att jag hade mycket ork kvar i armarna..)
- 2x6 40kg
- 1x8 30kg
LCHF vs kost med mer kolhydrater – vad är bäst för viktnedgång?
En meta-analys som jämför lågkolhydratkost mot kost med fler kolhydrater
Okej, då är det dags för mig att redovisa resultatet från den uppdaterade meta-analysen. Först ska jag dock vara väldigt tydlig med vad som jämförs i denna analys. Alla studier ska vara över minst ett år, alla studier som är kortare än så är borttagna från resultatet. För mig är detta en självklarhet, om man ska diskutera vilken diet som är bäst att rekommendera folk så vill man givetvis veta vad som fungerar bäst på längre sikt. Vem som helst kan bita ihop några månader. Om studierna har varat i mer än ett år så har resultat från studiens slut inkluderats i analysen. Detta är inget standardbefarande i meta-analyser överlag men för mig känns det som den bästa metoden i detta fall.
För att kallas lågkolhydratkost anser jag att kosten i alla fall ska innehålla mindre än 30 E % kolhydrater. Detta är samma gräns som LCHF-magasinet satt upp där de kallar allting ovanför denna gräns för ”kolhydratbaserad kost”.
Vilken kost som ska jämföras med lågkolhydratkosten är svårare att avgöra då det som sagt finns en ett antal dieter som jämförts med lågkolhydratkost och i vissa studier har man jämfört lågkolhydratkost med mer än en av dessa. Det jag har valt är att utesluta Ornish och Rosemary Conley då dessa innehåller mycket mindre fett än de flesta andra dieter (~10 E %). Även Zone har jag valt att utesluta då den rekommenderar mindre kolhydrater än dem övriga, 40 E %.
I de studier där man jämfört lågkolhydratkost med flera av dem andra så har jag valt att jämföra med den av dem andra dieterna som gick bäst. Detta val har jag gjort då alla dem andra dieterna rekommenderar 50-60 E % kolhydrater och mindre än 35 E % fett och den diet som gått bäst är därför den diet, som enligt mig, bäst visar hur man verkligen kan äta med den nämna makronutrientfördelningen. Dessa nivåer faller ju även inom Livsmedelsverkets rekommendationer för fett och kolhydrater (7) vilket ju oftast är dem som diverse LCHF-are brukar debattera med i media.
De studier som denna indelningen berör är:
- Gardner et al. där jag jämfört med LEARN och Atkins. Ornish och Zone är därför inte med i jämförelsen.
- Lim et al. där jämförelsen är mellan dieterna som kallades för ”very low carbohydrate” (4 E % kolhydrater) och ”high unsaturated fat” (50 E % kolhydrater). Gruppen som kallades för ”very low fat” där deltagarna bara fick äta 10 E % är därför inte med.
- Dansinger et al. där jämförelsen är mellan Viktväktarna och Atkins. Ornish och Zone har valts bort.
- Truby et al. där jämförelsen är mellan Atkins och Viktväktarna. Rosemary Conley och Slim Fast har valts bort.
- Shai et al. där jag jämfört Medelhavsdieten med atkins. Den ”vanliga” lågfettgruppen föll bort här.
Att behöva välja bort studier är lite av en kompromiss men jag tycker ändå att de flesta bortvalen här ovanför känns ganska självklara. De dieter som har fallit bort ligger antingen inte kring 50-60 E % kolhydrater och <35 E % fett eller så innefattar de någon typ av måltidsersättning (Slim Fast). Undantaget är lågfettgruppen i Shai et al. där både Medelhavsdieten och lågfettgruppen passar in under kriterierna. Här blev det alltså den gruppen som gick bäst som valdes då den gruppen faktiskt visar vad som är möjligt.
Här under kan du se alla studier som passar in på dem kriterier jag satt upp här ovanför (8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20). Även viktnedgången för dem olika grupperna, skillnaden mellan dem två i viktnedgång, studietid och om skillnaden i viktnedgång var signifikant.
Summering
Det finns inga övertygande bevis för att LCHF fungerar bättre än något annat på populationsnivå över längre tid. Jag är inte okunnig när jag skriver det och jag försöker inte heller medvetet att missleda er som läser här. Det är helt enkelt det som de studier som för närvarande finns visar och jag hoppas att detta inlägg har visat detta väldigt tydligt.
Torsdag (Ont i halsen
Riskerna för skadliga effekter av fysisk aktivitet vid och i anslutning till infektioner är dels
individberoende, dels beroende på vilken infektion det rör sig om och dels vilken fysisk
aktivitet man ägnar sig åt. Resultat från vissa studier men även viss praktisk erfarenhet talar
för att hård fysisk aktivitet kan försämra infektionsförsvaret och öka risken att drabbas av en
infektion. När infektionen väl brutit ut är muskulaturens och hjärtats kapacitet nedsatta
speciellt om feber förekommer. Till detta kommer en försämrad koordinationsförmåga som
kan påverka prestationen i precisionsmoment i exvis Styrketräning. Träning, i form av hård fysisk
aktivitet, under pågående infektion kan leda till ytterliggare försämring av infektionen och öka
risken för komplikationer och följdsjukdomar. Till följdsjukdomarna, som påverkar
idrottandet hör hjärtmuskelinflammation (som kan orsakas av många virus och bakterier),
risken för mjältruptur efter körtelfeber (mononukleos), och ledbesvär som del i en infektion
(ex gonorré) eller som följdsjukdom efter en infektion (ex vissa maginfektioner).
Vad är det som händer i kroppen vid en infektion och hur påverkas idrottandet?
En infektion ger upphov till allmänna reaktioner i kroppen och drabbar också olika organ
beroende vilken typ av infektion det rör sig om.
En allmän reaktion (oberoende av vilken typ av infektion det rör sig om) som påverkar
idrottsprestationer, är bla en muskelnedbrytning som är kopplad till febertemperaturen och
hur lång tid man har feber (ju högre feber och längre feberperiod desto mer
muskelnedbrytning). Dessutom kan även koordinationen påverkas vid infektion. Till de
allmänna reaktionerna på infektionen kommer sedan de som är relaterade till det angripna
organet - luftvägarna vid ÖLI och lunginflammation, hjärtat vid hjärtmuskelinflammation,
urinvägarna vid en urinvägsinfektion osv.
Idrottslig prestation under och efter infektion.
Vad gäller uthålligheten så är hjärtfrekvensen på en given fysisk belastning högre vid
infektion men det finns inga säkra data på hur maximala syreupptaget påverkas.
Muskelstyrkan sänks något men avgörande för nedsättningen av prestationsförmågan vid
infektion är de subjektiva besvären - ju mer besvärande symtom av infektionen desto större
sänkning av prestationsförmågan.
Djurstudier har visat att hård fysisk aktivitet under feberfasen ökar infektionens
svårighetsgrad och risken för komplikationer. Detta tycks gälla de flesta bakterier och virus.
Vid virushepatit (ex vis hepatit B) har dock kontrollerade studier hos människa dock visat att
måttlig fysisk aktivitet ej påverkar sjukdomens förlopp. Återanpassningen efter
infektionssjukdom underlättas av om man försöker begränsa de negativa effekter som orsakas
av ev sängläge genom att försöka stå/sitta 5 min varje 30 min vaken tid under feberperioden.
När infektion gått tillbaka och feber och symtom försvunnit är den kvarstående
prestationsnedsättningen huvudsakligen relaterad till muskelsönderfallet. Tiden för
återhämtning (=tid till samma prestationsförmåga som före infektionen) är i praktiken ca 3
gånger så lång som feberperioden men sannolikt kan den förkortas något med en anpassad
träningsbelastning.